Frilansarnas nordiska samarbete

Det här är en kortversion av den gemensamma texten om det nordiska samarbetet mellan frilansarnas organisationer. En längre text kan läsas här.

The freelance journalists in the Nordic countries share common interests and challenges. Freelancers can gain on the Nordic freelance cooperation by sharing information and good practices. The aim is to strengthen our international co-operation to help us solve problems and make life easier for freelancers in all the member countries.

Nordic freelance organisations, within the journalist unions of each country, will use the Nordic Freelance Cooperation as a common platform to meet challenges and to develop joint strategies. The work is organised by the Nordic Committee, which meets regularly, a minimum of 6 times per year. The highest decision-making body, the Top Meeting, meets once a year. The Nordic freelance organisations also arrange a Nordic freelance seminar each year, in one of the member countries.

The Nordic freelance organisations are:

FreelanceGruppen/Dansk journalistlag, from Denmark.

Frilans Riks/Svenska Journalistförbundet, from Sweden.

NJ Frilans/Norsk journalistlag, from Norway.

Suomen freelance journalistit/Suomen journalistiliitto, from Finland.

Freelance ammattiosasto/Radio-ja tv-toimittajien liitto/Suomen journalistiliitto, representing the freelance tv- and radiojournalists of Finland.

Nordic Committee members 2016-2017:

Anette Selmer-Andresen, anetteandresen@me.com, (secretary), NJ Frilans, Norway

Ingrid Svanfeldt, ingrid.svanfeldt@iki.fi (vice-secretary), freelance ammattiosasto (FAO), Finland

Morten Bergholt, mortenbergholt@gmail.com, FreelanceGruppen, Denmark

Victoria da Silva, vickandasilva@gmail.com, Frilans Riks, Sweden

Juhavaltteri Salminen, jvsalminen@gmail.com, Suomen freelance journalistit (SFJ), Finland

Anteckningar från möte med Egmont

Minnesanteckningar av Frilans Riks ordförande Victoria da Silvas från möte med Johan Taubert (förlagsdirektör på Egmont), 5 december.

”Vi pratade i stort om avtalet, och som det ser ut är det lika i Danmark, Norge och Sverige. Det var i Norge som avtalet först lanserades, men där har man jobbat på liknande sätt i sju år, så där har protesterna inte blivit lika stora. Skillnaden är att i Danmark hade de med en paragraf där frilansen inte fick jobba åt någon annan än Egmont, den har de nu tagit bort. Den paragrafen fanns aldrig med på det svenska, ej heller det norska.

Egmont verkar inte veta om de kommer att återpublicera så mycket material överhuvudtaget. Det här verkar mest vara en säkerhet inför framtiden. Flera titlar är enligt Taubert specifika för den svenska marknaden och kommer därför att bli svåra att återpublicera i andra länder. Vissa titlar som är mer allmängiltiga kommer att återpublicera mer material, som exempelvis Hemmets Journal och Icakuriren. På frågan om vad de räknar med att spara är svaret olika per titel, men Icakuriren räknar med att spara uppåt 500 000 på ett år. Detta är inte enbart i frilansinköp.

När det gäller intervjupersoner som inte vill förekomma i flera tidningar ska det tydligt markeras. I andra fall är det upp till ansvarig utgivare på den tidning som vill återpublicera material att kolla med intervjuperson. Man kommer då att följa publicistisk sed.

Egmont kommer heller inte att sälja till tredje part.

Taubert var mycket tydlig med att inga generella förändringar kommer att göras i avtalet. Därmed inte sagt att enskilda frilansar inte kan förhandla med sin redaktör. Han var också noga med att påtala vikten av att förhandla sitt arvode. I Norge har Egmont tydliga ramar vad gäller arvoden. Där är tidningarna mallade och det är förutbestämt vad varje sida får kosta. Svenska tidningar är inte mallade på det sättet, men det lutar mot att gå åt det hållet även här. Taubert lovade att kontakta Frilans Riks när samma typ av norsk arvodering blir aktuellt i Sverige, för att sätta sig in i t.ex. frilanskalkylatorn.”

Fullspäckat frilansseminarium i Norge

Brännboll på frilansseminariet.

Brännboll på frilansseminariet.

Nordic Freelance 2016 bjöd bland annat på datajournalistisk kompetens som gör dig oundgänglig, insikter om förföljda frilansar och spännande knäck-presentationer.

Drygt 100 frilansar samlades i Norge den 20 maj för att under två dagar nätverka och förkovra sig i hur vi som frilansar kan möta framtidens medieutmaningar. Dels fanns ett inspirations- och utbildningsspår, men där fanns också ett fackligt spår med diskussion och debatt om hur facken kan och bör ta sig an frilansutmaningen.
Vår danska systerorganisation sammanfattade det bra: ”Den kalla inramningen kompenserades helt av den varma och broderliga atmosfär som huserade mellan de cirka 100 deltagarna, presentatörerna och gästerna.”

En stor del av tiden ägnades åt presentationer av högkvalitativ journalistik och arbetet bakom. Föreläsarna kom från Norden men också från exempelvis England, Gaza och Libyen. En röd tråd var att bevara och stärka den oberoende journalistiken.

Här är några av de intressanta punkterna:

Kompetensutveckling och inspiration
”Seeing the story in data is still a niche”
Danska Tommy Kaas undervisade i datajournalistisk i allmänhet och webscraping i synnerhet. Han påpekade att om du kan webscraping, kommer alla att vilja anlita dig.
En viktig poäng var att du inte behöver kunna svåra program för att ”scrapa” fram data. Ibland räcker det med att kopiera data från en sajt in i Excel och använda enkla sorteringskommandon.
Här kan du läsa 45 datajournalistiska tips från Tommy Kaas.

Frilans finansierade datajournalistisk succé med stipendium
Kyrre Lien har filmat och undersökt de argaste ”nätkrigarna” bakom de norska tangentborden i ”The Internet Warriors”. Resultatet las ut på VG, och möjliggjordes via bidrag från norska yttrandefrihetsfonden. Kolla in de visuella lösningarna (!) och läs intervjuerna.

”The Rory Peck Trust” hjälper frilansar världen över
En för Frilans Riks hittintills okänd ideell engelsk organisation, The Rory Peck Trust, berättade om hur de hjälper frilansar i nöd världen över. När en frilans mördas, som i ett fall i Bangladesh nyligen, kan organisationen gå in med ekonomiskt stöd till frilansens familj. Här kan du läsa om Rory Peck Trust och hur de stöttar frilansar globalt i säkerhetsfrågor.

Gräv som frilans och överlev
Svenska Ola Sandstig som främst frilansar för Uppdrag Granskning gav råd om hur man gräver som frilans. Några av hans bästa tips var:
* bygg relationer med grävredaktörer som kan ställa kritiska frågor och…
* …kan hantera hot och stämningar (viktigt att vara uppbackad 100 procent av redaktören)
* jobba på småjobb parallellt
* specialisera dig, så att du lättare ”snubblar” över avslöjanden

Larysa Schhyrakova berättar om svårigheterna att arbeta som frilansjournalist i Vitryssland.

Larysa Schhyrakova berättar om svårigheterna att arbeta som frilansjournalist i Vitryssland.

Om förbjuden frilansjournalistik i Vitryssland
Larysa Schhyrakova från vitryska BAJ berättade om att frilansar i landet i princip är förbjudna. Till exempel kan en frilans arresteras och bötfällas hårt om denne bevakar protester och demonstrationer.

Läs mer om en pågående insamlingskampanj för att betala frilansarnas böter och hur du kan stötta denna här.
Läs mer om den vitryska journalistorganisationen BAJ och deras utmaningar här.

Skakande reportage om drunknade flyktingar som flutit i land i Norge
Frilansseminariet avslutades med en presentation av Dagbladets journalist Anders Fjellberg och fotograf Tomm Christiansen skickliga och gastkramande reportage som tog avstamp i frågorna: Vilka är de två flyktingar som flutit i land vid den norska kusten iförda våtdräkter? Vem saknar de avlidna?

Genom omfattande research ända ner på DNA-nivå närmar sig journalisterna svaret och de människor som är närmast berörda. ”The Wetsuit Man”, som vann de norska grävarnas pris, finns att läsa på engelska på Dagbladets sida.

Utöver dessa punkter bjöds det bland annat på föreläsningar om situationen för de ibland mycket utsatta utrikeskorrarna i Ryssland, visning av dokumentären ”Ambulance”, av den palestinska frilansfilmaren Mohamed Jabaly som jobbade i en ambulans precis efter krigsutbrottet i Gaza sommaren 2014. Han och flera av seminariets gäster med erfarenhet av förföljelse samlades till en paneldiskussion, som gav oss fler inblickar i hur farligt det kan vara att jobba som frilansjournalist.

Debatt och diskussion om hur facken kan kämpa för frilansar
Journalistlegitimation, minimiarvode genom kollektiv kamp eller kanske fonder? Hur ska de nordiska facken ta sig an frilansutmaningen med tidningskris och pressade arvoden? Det försökte en rad experter och fackliga aktivister svara på under seminariet.

Seminariet rivstartade med en provocerande och tankeväckande föreläsning av Frank Aarebrot. Kaxigt sa professorn i Statsvetenskap att många är frilansar för att de inte får anställningar, och att det kryllar av ”scabs” i frilansleden, ofta människor som likt han själv har löner från universitet och därför kan frestas att acceptera låga arvoden.

Professorn Aarebrot, som är en sorts blandning av Leif GW Persson och Göran Greider i den norska offentligheten, ansåg att medieägarna var allt för upptagna av nya teknologier på bekostnad av innehållet.

Aarebrot önskade att det skulle finnas en fond för journalister, på samma sätt som för filmskapare och andra konstformer, där professionella kan söka pengar för kommenterande och kvalitativ journalistik. Tabloider och nyhetsinriktade tidningar har ingen framtid, menade han.
– Redan i dag görs de bästa undersökningarna av filmare, eller dokumentarister, inte av frilansjournalister. Och varför det? Jo, de har fonder där de kan ansöka om pengar. Ni borde aktivera er för att bygga upp sådana fonder, sa Frank Aarebrot.

Denna eller dessa grävfonder skulle byggas upp med offentliga och privata medel, vidareutvecklade han utan att komma in på att Föreningen Grävande Journalister i Sverige nyligen har startat en sådan fond. Statsvetaren drog också paralleller till andra yrkesgrupper som lyckas hålla uppe värdet på sitt arbete, trots att de tidigare mött stor konkurrens. Till exempel har arkitekterna i Norden goda villkor, och de har det för att de har haft en legitimeringsprocess och en kvalitetsstämpel. Journalister borde kunna skapa något liknande.

Professor Aarebrot uppmanade frilansarna att ta del av annonskakan på nätet. Journalister är proffsigare än bloggarna, som i dag tar en stor del av annonskakan, påpekade han.

I en facklig panel senare under seminariet, med representanter från tre länders förbundsstyrelser (ej Finland till finländarnas stora förtret), gick meningarna isär om hur facken skulle arbete för att höja värdet på journalistikens och frilansarna värde.

Munchow_1779-024

Anette Andresen, Natacha López och Lars Wenge.

I panelen satt Renate Schroeder, chef på EFJ, European Federation of Journalists, Anette Andresen från NJ Frilans, Natacha López från Frilans Riks, Lars Werge, Danska Journalistförbundets ordförande och Thomas Spence, Norska Journalistförbundets ordförande.

NJ Frilans ordförande Anette Andresen framhöll att kollektiva förhandlingar är det viktiga redskapet, och att framförhandlade minimiarvoden är en bra och möjlig väg framåt. Natacha Lopez från Frilans Riks var delvis inne på samma spår, och berättade om hur arvodena försämrats under de senaste åren.

– Vi måste bli bättre organisatörer och samla exempel på det framgångsrika arbete vi har gjort som en plattform att stå på. För att stoppa de allt sämre villkoren måste vi arbeta med mer aktivism och till exempel fundera ut hur en framgångsrik frilansstrejk skulle kunna se ut, sa Natacha López.

Det norska Journalistförbundets ordförande betonade andra saker.

– Vi måste hjälpa frilansar att bli bättre på business, och att bygga broar till arbetsplatsklubbar så att de kan kämpa för frilansar.

NJ:s ordförande Thomas Spence exemplifierade genom att ta upp att förbunden kan skapa ramavtal om upphovsrätt som säger att ersättning ska utgå för vidareförsäljning. Däremot höll han inte med de norska frilansarnas ordförande om att vägen framåt är att förhandla fram minimiarvoden för frilansar.

– Det är en dröm. Det är olagligt i Norge.

Att det skulle vara förbjudet att förhandla fram frilansminimiarvoden avfärdade NJ Frilans ordförande Anette Andresen bestämt.

FREG: ej förbjudet förhandla kollektivt
Värt att notera är att frilansexpertgruppen inom EFJ, Europeiska Journalistfederationen, FREG, under det nordiska toppmötet dagen före hade rapporterat om att det nu råder en samsyn i organisationen om att det inte är förbjudet enligt EU-rätten att förhandla kollektivt för frilansar. Därmed inte sagt att detta skulle vara en enkel uppgift.

I samband med Nordic Freelance 2016 hölls även ett frilansfackligt toppmöte.

Nya riktlinjer för nordiskt frilansfackligt arbete

I anslutning till Nordic Freelance 2016 hölls ett frilansfackligt toppmöte för att utbyta erfarenheter med våra nordiska grannorganisationer och stärka arbetet för skäliga villkor och kvalitetsjournalistiken.

I stort sett hela mötet ägnades åt att ta fram nya riktlinjer för samarbetet. På grund av skillnader i hur organisationerna är uppbyggda och finansieras och vad medlemmarna är intresserade av i olika länder har det vuxit fram ett behov av nya riktlinjer. De nya riktlinjerna kan läsas här.

Under föregående år krävdes en hel del tuffa diskussioner och klargöranden för att till slut kunna enas på toppmötet i en god samarbetsanda. I förändringsarbetet fokuserade Sverige på att ta fram mer effektivitet och mer samarbete över de nordiska gränserna, utan kostnadsökningar.

Den tidigare koordinatorsfunktionen, vars arvode och hotellkostnader länderna turades om att betala, har nu ersatts av en nordisk kommitté bestående av en person var från de fyra ländernas styrelser.

I stället för att ha ett två fysiska möten per år där de nordiska styrelserna träffas har vi ett möte (med en begränsning av hur många deltagare som värdlandet betalar mat för). I gengäld har vi personer från styrelserna i en nordisk kommitté som ser till att samarbetet pågår och utvecklas. De kommer oftast att mötas online.

En av deras huvuduppgifter blir att starta arbetsgrupper i de frågor/områden som två eller flera länder vill samarbeta om. Där kan medlemmar från alla nivåer i vår organisation delta. Hör av er till Victoria da Silva, Frilans riks ordförande, vickandalsilva@gmail.com om du har idéer.

Redan under toppmötet väcktes planer på ett nordiskt nätverk för utlandsfrilansare, vilket den nordiska kommittén beslutade om den 7 juni på sitt första möte. Det kan till exempel handla om att utbyta info om köpare av material i olika länder och förmånligare försäkringar för utlandsfrilansare. Siktet är ställt på arbetsgrupper i kärnfrågor som arvoden, rekrytering och upphovsrätt.
En annan uppgift för kommittén är att sprida viktig och nyttig info till medlemmarna i alla länder.

Att besöka varandras årsmöten, som tidigare gjorts relativt ofta, ska inte väga lika tungt i utbytet som förut. Men minst en i nordiska kommittén ska medverka vid varje årsmöte,
När det gällde Nordic Freelance-seminariet beslutade toppmötet att seminariet fortfarande ska hållas varje år, men med stor flexibilitet, så att alla frilansorganisationer har råd att arrangera det (till exempel Sverige som har misslyckats två år i rad med att hitta pengar).

Den svenska delegationen kunde luta sig mot sitt årsmötesbeslut om att fortsätta att vara med i samarbetet om seminariet, men också att riktlinjerna är mycket flexibla. De nordiska frilansmedlemmarna kan bjudas in till kortare seminarium eller ett event, kanske en resa eller sammankomst, vart fjärde år. Det viktiga är att vidmakthålla kontaktytan medlemmarna emellan.

Det är dock viktigt att det blir så attraktivt att medlemmar anser att det är värt att åka till ett annat land.

Värt att framhålla är att alla deltagare på seminariet själva betalar för mat och logi. Kostnaden för värdlandet har bestått av hyra av lokal, föreläsare och arvode till projektledare/arrangörsgrupp + eventuella utflyktskostnader.

Något som öppnar för kostnadsbesparingar gällande seminariet är att samtliga länder gillade idén med att kunna bidra med egna frilansfackliga föreläsare till andra länders seminarier.

Enligt planerna ska nästa Nordic Freelance hållas i Finland 2017 för att 2018 hållas i Sverige. Har du idéer på teman, hör av dig till Frilans Riks-styrelsen.
På nästa toppmöte, våren 2017, ska de nya riktlinjerna utvärderas.

Med på toppmötet från Frilans Riks var Victoria da Silva, Natacha López och Rickard Jakbo.